elllen

ja, vad är det som är så himla fel med en ung gravid? varför ska alla klaga på dom? varför ska alla 30 åringar klaga och säga att man aldrig kommer klara det bara för man är sådär 15 upp mot 20 år och ska bli mamma.

men jag ska berätta en sak. från dagen jag upptäckte att jag var gravid, så har jag förändrats. jag sa till mig själv.

- jag kommer ALDRIG klara att bli mamma. nej men hur skulle jag klara ta hand om en bebis? jag är bara 15. tänk vad mycket jag kommer missa pga det? men efter flera veckors tänkande så ändrade jag mig. då min brors flickvän oxå var gravid, men ca 3 månader längre gången än mig. jag tänkte. att om jag tar bort denna lilla varelse, så skulle jag helt ärligt dö inombords. jag hade känt mig som en mördare för resten av mitt liv. och undra hur det hade känts när dom då fick sin bebis. då hade jag nog stått där och idiotförklarat mig själv för att jag gjort abort. om jag hade tagit bort min bebis. men, jag är så himla glad över mitt beslut. att snart bli mamma, det känns så himla sjukt. men oxå så himla underbart. jag kan säga att mitt liv har varit allmänt kaos, och att detta kommer lugna ner mig och få mig att må bättre. att vakna upp varje dag med ett leende, för att man har sin lilla bebis där i närheten.

jag vet bara hurdan jag blir när jag är i samma rum som minonna, jessicas&erics lilla plutt. ja man blir ju helt kär.

helt bebisgaaaaaaalen!

så nu vet ni. att bara för man är 15 när man blir gravid så betyder inte det "livets slut" utan det är då livet börjar.

visst, det kan gå jäkligt fort. man hoppar ju in i vuxenlivet direkt. och det är ju kanske inte så kul vissa dagar heller, det är inte bara fördelar, utan många nackdelar oxå. men dom nackdelarna klarar jag!

vissa dagar kanske man får vara vaken hela nätterna, eller kanske bara sova ett par timmar på en natt. men det är sånt man får ta? :) jag ser iallafall fram emot detta med att bli mamma jättemycket..

men, vfr blir inte vi unga hyllade? vi ger ett barn ett liv,, vi offrar vår ungdom pga av att ta hand om ett barn, vi uppfostrar ett liv helt själva. varför skulle det vara dåligt? varför får bara vi skit? varfrör ska vi ta emot era smällar?

när en 40 åring kommer och säger att dom är gravida så är det nästan ingen som bryr sig elr klankar ner dom. men om en tonåring kommer och säger att dom ska ha barn, då börjar helt plötsligt jättemånga hoppa på dom? förstår inte varföör? jag tycker iallafall att vi unga gravida, unga mammor är så pass starka och fantastiska! det är inte många som hade klarat detta. så TUMMEN upp till er unga mammor och gravida där ute. ni är guld!

ne, nu får jag tacka för mig. och hoppas det står något nyttigt i texten.

puss