elllen

hejsan bloggen.
jag känner att jag verkligen behöver skriva av mig lite. jag går runt med lite blandade känslor och vet inte riktigt vart jag ska kasta dom?
så bloggen blir väl "lidande" trorjag.
jag vill först och främst säga att jag är så himla lycklig!
jag har fått världens finaste present och sak man kan få! en helt underbar frisk liten dotter.
hon är verkligen det bästa i livet! och förstår inte hur fasiken folk kan säga att man förstör sitt liv
för man skaffar barn! men herregud. människor är helt från vettet!
hon förstörde verkligen INGENTING. utan hon har gjort mitt liv till en mening.
jag känner äntligen att jag vill leva på riktigt.
innan hon kom så mådde jag inte alls bra. haft sån otur med det mesta.
blivit sårad och krossad så många gånger.
jag kan ju säga att jag blev chockad den dagen jag fick reda på att jag var gravid.
jag trodde ju då ALDRIG. att jag skulle bli gravid. med tanke på att jag och mamma gick till apoteket dagen efter och köpte ett sånt "dagen efter piller"
och jag kastade i mig det och sen var det inte mer med det. det är ju allt ca 98% chans på att det funkar. så det va ju verkligen INGEN tanke på att jag skulle bli med barn.
dagarna gick, och min mens va någon dag sen. pappan lämnade mig och tre dagar efter hade han ny tjej. den kvällen va så himla jobbig. så jag tänkte efter lite och smög in på
toan klockan 4 på natten och gjorde testet. minns att jag kollade bort och räknade till 10 ca 4 gånger innan jag kollade. ett starkt plus. jaha, tankarna bara flög huller om buller i
huvudet på mig. vad ska jag göra nU tänkte jag? absolut ingen sömn den natten. utan tankarna tog över.
dagarna gick, aborttid bokades, MEN.. jag började storgråta när jag fick smset av mamma med tiden på. tror ungefär jag besämde mig där.
jag bestämde mig för att behålla. dagarna gick, veckorna gick, det var jobbigt i början. en massa jobbiga möten med folk jag absolut inte ville träffa just då.
dumma ord hit och dit, att få höra att man förstört någon annans liv, att man är dum i huvudet, och en massa mera. det va verkligen inget roligt.
men jag kämpade på och klarade mig. jag har varit ensam hela vägen, jag har stått emot så mycket skit och elakheter. jag har klarat det, och det är jag så stolt över.
för nu, nu finns min dotter hos mig. och jag kan säga er att HON är värd allt detta jag stått emot.
för jag skulle göra allt för henne, bara för hon ska må bra. jag skulle dö för henne, jag klarar mig inte utan henne. så mitt beslut jag tog, kommer jag ALDRIG ångra.
jag har förlorat sjukt många vänner, jag har blivit nertryckt, jag har fått höra en massa elaka saker, folk har snackat sin skit om mig och försökt förstöra exakt allt för mig.
men, jag bryr mig inte. jag är lycklig. lycklig lycklig!
luna, mammas fina tjej. jag älskar dig så oerhört mycket!